Månatligt arkiv för september 2021

Ibland när jag stryker runt hörnet, står han där. Det är ett skarpt hörn så sammanträffandet är oförmodat. Men han står där med sina godmodiga händer på ryggen och ler vänligt, så redan andra gången sade jag ”goddag” eller ”godkväll” eller något liknande. Det bekom honom inte. Han såg vänligt på mig men yttrade inte …

Fortsätt läsa »

Den första gången jag lade märke till det var när jag av en händelse rattat in på en rikssvensk radiokanal. Det var ett samtalsprogram och kvinnan (jag vägrar att ta ordet ’tjej’ i min finlandssvenska mun ens i skrift) som ringde sade ungefär som så: – Naej, jag har ju alltid varit intresserad av krukväxter. …

Fortsätt läsa »

Någonstans i Finland finns en liten, kall sjö, där fem huvuden talar med varandra. Det är mitt i september och kylan har tömt stranden på normalt folk. Över dessa huvuden flyger lika många svanar. De tre som anlände först, diskuterar teologi. De två som kom senare, talar om sitt arbete. Eftersom H1 är en ivrig …

Fortsätt läsa »

Utspridd på betongen halvlåg en man. Jag skyndade förbi, jag som de andra. Hans revir var en triangel som inramades av köpcentra och ilande eftermiddagsmänskor. Han hade ett par kryckor på sin ena sida, ett öppet tobakspaket på det andra, och han halvlåg på trappsteget. När jag passerade honom, tittade jag en gång till. Visst …

Fortsätt läsa »

Det kom ett fromt brev med en fråga: hur finna sin plats i den vida världen? Det vet jag naturligtvis inte och jag svarar därför med stor säkerhet. Det finns ingen plats för dig! Den position du intar bestäms nämligen av de som finns omkring dig. Ty tron, som Luther skriver, är en förunderlig sak: …

Fortsätt läsa »

Sigmund menade att alla våra drömmar ytterst är önskedrömmar. Förliden natt förlänades jag en eftertraktad docentur vid universitetet i Weißnichtwo, ämnet var tillämpad semaforistik och orsaken en taxonomisk avhandling jag publicerat. Minnesbilderna från mitt tacktal är litet fragmentariska men jag skall försöka återskapa innehållet. Ni har ju sett dem, de där idrottsmännen som presenteras för …

Fortsätt läsa »

Nu begriper jag. De kom från olika håll. Det var ett stort uppbåd av fartyg, eller vad man nu skall kalla dem, vid stranden – optimistjollar. Det var senaste veckoslut och morgonen var varm och vacker. Det fanns bara ett problem, det rådde ingen vind. I bleken bogserades rader av jollar med motorbåt. Ingen kunde …

Fortsätt läsa »

Vad är det där? Det ser ut som små grå lyftkranar, sådana där hävarmar som man hissade upp vattnet med i gamla brunnar. Bussen kommer närmare, nära. Det är två tranor som betar på åkern! Det var länge sedan sist, mycket länge. Och sedan flyger en häger över bussen. Och på vägen in mot staden …

Fortsätt läsa »

Jag skrev nyligen om upprepningstvång (30 augusti, 662) och jag bara måste behandla det en gång till. För jag stod i kö vid en bankautomat. Det var bara en person före mig men det tog tid. Försynt hade jag vänt ryggen mot hans kodknappande men till sist måste jag granska vad han egentligen hade för …

Fortsätt läsa »

Som självutnämnd inspektör för Landsvägens Vänner, händer det att jag tar en kopp kaffe. Vad är då angenämare än att rapportera om dagens fynd. LV betonar helhetsupplevelsen. Det café jag talar om finns inrymt i en ful byggnad och lokalen är antagligen ursprungligen avsedd för småindustriell verksamhet. Dörren står öppen. Golvet knarrar (!) och alldeles …

Fortsätt läsa »