Han kommer släntrande uppåt slänten och då säger jag till de omkringmigsittande: Det är ju M! Det är tjugosju år sedan jag senast såg honom och det är långt före jag urskiljer anletsdragen som jag känner honom på gången. Och ändå är den inte särskilt speciell och jag är inte Friedrich Schiller och han har …
Månatligt arkiv för juni 2020
jun 29
Möten, virus och mänskor, del 321
Finland är världens lyckligaste land, ty så har en vederhäftig internationell organisation beslutat. I världens lyckligaste land har man röstat fram den lyckligaste staden. När jag besöker den, återfinner jag med viss svårighet det hus där jag en gång bodde. Jag visste det inte då: att jag var en av världens allra, allra lyckligaste. Det …
jun 28
Möten, virus och mänskor, del 320
Allena var jag, han kom allena, förbi min bana hans bana ledde. Det var vid en liten landsväg i västra Nyland för trettio år sedan eller mera. Han cyklade förbi på landsvägen och jag minns det därför att han var en Kändis. Nu ser jag honom igen i en butik i östra Nyland, i cyklistmundering. …
jun 27
Möten, virus och mänskor, del 319
Om ingen ville minnas sin hembygd denna midsommar, var där desto flera mänskor vid träsket. Mängder av bilar stod parkerade på landsvägen, ännu flera på den asfalterade men namnlösa vägen till vattnet. Han som lyfte stenen bodde vid ett annat träsk i närheten. Jag åkte dit i stället. Också där var det folktomt. En gång …
jun 26
Möten, virus och mänskor, del 318
På midsommaraftonen förbarmade jag mig över tre försmäktande huvudstadsbor. Jag tog dem med till riorna och bodarna. En av dem plockade sju sorters blomster för att lägga under kudden. Senare fick jag ett förtvivlat textmeddelande: hon hade glömt dem i min bil på återvägen! Hedendomen är alltid trälbindande. Vilken nåd att de smulades sönder i …
jun 25
Möten, virus och mänskor, del 317
Där jag vandrade bland rior och bodar var jag inte uppkopplad. Där låg stenen som väger 236 kg och en man på min morfars födelsegård – en släkting? – var den enda som förmådde lyfta den. Den har spruckit och sjunkit ner i jorden. Gick man upp på berget såg man omkring sig skogar, berg …
jun 22
Möten, virus och mänskor, del 316
Det är midsommarhelgens söndag. Då ringer de alla tre efter varandra: tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. Luigi Bartolini har skrivit en dikt om sju färger. Brunt nämner han inte men den färgen är ju en blandning av flera och här får vi ta violett i brist på gredelint. Det gröna är för Bartolini …
jun 21
Möten, virus och mänskor, del 315
Varför är finländarna hederliga? Hederligare än andra, om man får tro undersökningar. Det undrade BBC häromdagen med en stor artikel på sin hemsida. Skribenten försökte förklara fenomenet med bl.a. luthersk tro och erfarenheter från självständighetskamp och krig. Detta rann mig i hågen när jag frågade efter ett plagg jag glömt. Det var först på kvällen …
jun 20
Möten, virus och mänskor, del 314
Dråp. Dråp av första graden, andra, tredje… Dråp begånget i oaktsamhet. Olika länders lagstiftning har olika definitioner och straffsatser. Den romerska rätten anser allmänt… Skam, jag nämner dig! Det var årtionden sedan vi setts och då jag såg honom sitta vid ett litet bord slog jag mig ner mitt emot. Och vi avhandlade det sedvanliga …
jun 19
Möten, virus och mänskor, del 313
Man skall inte ge mänskor öknamn. Men det är av praktiska skäl – jag vet ju inte vad de heter – jag ibland använder benämningar som kan tolkas så. Totempålen är lång och fullklottrad med graffiti. Jag noterar att ett stort hakkors han haft på benet nu har omvandlats och införlivats i ett annat och …