Månatligt arkiv för oktober 2023

okt 31

Möten, virus och mänskor, del 1314

– Vad är det med henne? tänkte jag. Men först några ord om självinslående blogginlägg. Det händer ju ibland att ens förutsägelser slår in. Är man mycket futuristiskt anlagd med många och yviga påståenden om framtiden, kommer några också att slå in – helt eller delvis. Och folk glömmer snabbt alla de gånger man haft …

Fortsätt läsa »

okt 30

Möten, virus och mänskor, del 1313

Det stod en stoiker och rökte vid ytterdörren. Vi kan kalla honom Epiktetos (han heter inte så). Jag nämnde en gemensam väns frånfälle och sorgen. Röken steg upp i en smal strimma mot de låga molnen. Epiktetos sade: – Man kommer inte levande från livet. Nej, sade jag, det gör man inte. Men det var …

Fortsätt läsa »

okt 29

Möten, virus och mänskor, del 1312

Folk tillar så mycket. De vandrar omkring och de tillar än ett, än annat. En gång när jag var mycket ung, förundrade jag mig över vad detta verb kunde innehålla. Jag läste att mänskor ”tillade” mycket i böcker. Hur gjorde man? – Du har levt före mig, sade han ofta. Det hade han ju rätt …

Fortsätt läsa »

okt 28

Möten, virus och mänskor, del 1311

Det här är inte en filosofisk blogg och det var min fasta föresats att inte inlåta mig på ett fjärde försök. Men på hemväg från den imaginära gränslinjen mellan sand och vatten drog jag mig till minnes ytterligare en instans av in vino veritas. Det var en kvinnlig bulta som knackade på den gången. – …

Fortsätt läsa »

okt 27

Möten, virus och mänskor, del 1310

För att nu fortsätta filosofin från föregående försök. Efter Sokrates och före honom kom skeptikerna. Det är dessa som drar allt i tvivelsmål. Ser de exempelvis en tavla av René Magritte, är de genast färdiga med sina invändningar. Ta nu Golconda! Hur kommer det sig att männen i Londonhattar kan sväva och röra sig upp …

Fortsätt läsa »

okt 26

Möten, virus och mänskor, del 1309

På tal om fyllbultar och obefintliga stränder. Den minnesgoda läsaren vet att jag en gång skrev om en annan existentiell fyllbult. In vino veritas. Jag kom i tidernas begynnelse aningslöst släntrande från universitetets teologiska fakultet med en portfölj i handen. Fyllbulten – vi kan kalla honom Kriton – hejdade mig och sade: – Om där …

Fortsätt läsa »

okt 25

Möten, virus och mänskor, del 1308

Men hur Pias anda satt sin prägel, fick jag erfara i regnet. Jag kom hem. Jag öppnade ytterdörren. Framför mig stånkade en försagd medeltant uppför trapporna. Jag hann upp henne och skulle passera just då hon öppnade dörren till en bostad. – Min son, sade hon blygt. Min son bor här. Ifall du undrar varför …

Fortsätt läsa »

okt 24

Möten, virus och mänskor, del 1307

Vad är ett ljud? De vidskepliga tror att det är vågor som fortplantas i etern och uppfångas av ett hörorgan. De jordbundna frågar: om ett träd faller i en skog där det inte finns en levande varelse (eller några mekaniska rackerier), uppstår då ett ljud? Svaret på denna gåta fick jag igår kväll. Jag skulle …

Fortsätt läsa »

okt 23

Möten, virus och mänskor, del 1306

Stranden var borta! Havet låg där precis som förut. Likaså den rotfasta bänken, som nu var våt efter regnet. Vass och sand och klippor saknades inte heller, fåglarna var på plats som förut – två änder, en mås. Men stranden, stranden var och förblev borta. Där kom en kvinna på cykel. Hon vände om. Kanske …

Fortsätt läsa »

okt 22

Möten, virus och mänskor, del 1305

”Där kom en sky, den log så röd…”. Vems sky var det? Jag avser inte enbart ev. litterära stölder. År 1977 uppstod en tvist mellan Washington och Idaho gällande moln som man ”besådde” med flygplan för att åstadkomma regn. Rätten kunde bara konstatera att äganderätten till moln aldrig fastställts i lag. Nå, den for redan. …

Fortsätt läsa »

Tidigare inlägg «