«

»

Apr 03

1937: Roger Martin du Gard

1921 års nobelprisvinnare Anatole Frances borgerliga namn var Jacques Anatole Thibault. Sexton år senare fick du Gard priset främst för sin romanserie om en släkt med detta (efter)namn. Kanske finns där ett av de berömda samband, som litteraturläsare plockar på sina strövtåg. Kanske inte. Mycket samarbetade du Gard också med en tredje fransk laureat, André Gide, med vilken han främst berörde olika berättartekniska lösningar.

”Förödelse är oryggligt beslutad.”

Dessa ord ur Daniels bok (kap. 9) kunde stå som överskrift för händelserna år 1914 och åren dessförinnan. De flesta av stormakternas ledare och majoriteten i de olika europeiska folken ville inte ha krig men det var som om detta Guds ord hängt över dem alla. Varje rörelse, varje åtgärd, varje beslut i fredligt syfte blev kontraproduktivt och förde dem – oss – närmare katastrofen.

Ett världskrig bröt ut, det kom att vara i trettio år med ett långt uppehåll på 1920- och 1930-talen. Två skeden som vanligen kallas första resp. andra världskriget.

Frankrike var en av de huvudagerande och Roger Martin du Gard skriver en lång roman, inte bred men lång – åtta band – utgående från två bröders agerande under krisen. Les Thibault är framför allt idealisten Jacques och hans bror, läkaren Antoine.

Den senare vill främja freden genom att göra sin plikt som läkare, den förstnämnde flyttar till Schweiz, agerar därifrån och dör i ett storstilat men hopplöst projekt som privat fredsmäklare.

Men för oss är inte förödelse oryggligt beslutad.

Det som av begynnelsen är beslutat om varje enskild mänska är fred och frälsning. Hon själv förkastar evangeliet, om hon förkastar det.