Det faller av sig självt som en gammal gärdesgård att jag några ögonblick vill dröja inför den eminenta syskonoktettens i Box förtjänster.
FRO har som författare gjort fjällbjörkar, ja, furor med sin naturlyrik. Jag citerar Boxbladets omdöme om hans debutsamling:
”Hittebarnet Fro ställer sig med dessa dikter i det främsta ledet av de nyambitiösa naturlyrikerna. Hans lingonlyrik lär i sitt slag vara oöverträffad men därtill har han även andra av skogens bär – ss. hjortron, blåbär m.m. — på sin mångsträngade lyra.”
Signaturen U-z pekar vidare på hans digra behärskande av de klassiska versmåtten vid avhandlandet av lapska synintryck. Inspirerad av medlappen E. Lönnbohm (Leino) faller fjällen för hans ögon när han i den programmatiska inledningsdikten till debutsamlingen Plockebär skriver:
Många är syskonen, många de hittade barnen.
En är dock dikten
högt ibland fjällen:
lingonets, blåbärets, hjortronets högstämda visa.
Hittebarn skingras,
men skogsbär består –
de här jag plockat bland lappar och boxiska tuvor.