«

»

jun 22

Möten, virus och mänskor, del 870

Mänskorna sade till varandra: -Nu är det hett!
– Ja, svarade de, nu behöver man inte frysa!

Men vid min strand fanns där inga simmande [badande] tidigt på morgonen. Jag satte mig på min bänk och betänkte mänskors umgänge i samtal. Vad är dess innehåll? Vad lär vi oss av de ord vi byter?

Där fanns dock två unga flickor, kanske 14-15 år gamla, som krattade stranden på Stadens uppdrag. De var ivrigt sysselsatta med att med små leksaksämbaren tömma vattnet ur en grop, som något barn grävt där. Till slut föreslog jag att de i stället skulle försöka fylla den med sand, vilken lösning de antog. De petade ner sand i hålet med sina räfsor.

Så kom där till sist dit en stabil tant med tre små flickor. Hon var högröstad och bestyrsam. Hon satte sig vid strandkanten och började gräva upp den grop igen, som de två sommarjobbarna nyss med stort besvär fyllt igen.

De sade ingenting, varken på sina egna eller på Stadens vägnar.

Och de får ju lön.

Och jag tror jag förstod litet bättre. Varför jag så ofta sitter vid stranden.