Månatligt arkiv för februari 2024

Hur doftar gult? undrade jag den 17:e ds. Gults doft har egentligen en liten, liten anstrykning av rött. Inte mycket, bara så mycket som får rum på ett knappnålshuvud när alla änglarna är ute på uppdrag. Men det är nog. Min mormor var finsk men hon hade en svart päls som hon bar vid högtidliga …

Fortsätt läsa »

– Är Sixten här? – Hur så? – Jag har ett ärende till Sixten. – Vad gäller saken? – Det är en sak jag helst vill tala om med Sixten. – Jag vet inte om han är här just nu. – Men jag tyckte jag såg Sixten gå hitåt? – Nå, du kan försöka se …

Fortsätt läsa »

Generande. Vardagliga. Upprörande. Likgiltiga. När man blir gammal och snart skall dö, är det en mängd minnen från fordom som bildar kö vid medvetandets tröskel. Märkliga är de inte. De är alla utan bestående värde, som ett gammalt kåseri i Det Bästa. Unika är de bara i den meningen att ingen annan någonsin kommer att …

Fortsätt läsa »

Den knäppskalle / fantast / foliehatt jag nämnde i det föregående, bor i en elegant synvilla vid stranden. Jag har tagit del av hans dagordning och som den företer vissa enskildheter av allmänt intresse, finner jag det vara under min värdighet att dela med mig av mina insikter och gör det därför beredvilligt. Herr Hörhö …

Fortsätt läsa »

Fantast eller knäppskalle? Galning, idiot, dumhuvud? Foliehatt? Det är svårt att finna ut den exakta betydelsen för det som på finska benämns ’hörhö’. Etymologin är också oklar, osäker. På förekommen anledning var det mig angeläget att finna en exakt definition för att också kunna avknäppifiera en dylik person. I detta syfte uppsökte jag en erkänd …

Fortsätt läsa »

En schweizisk tidning spekulerar i Putins eventuella dubbelgångare. Jag vill för min del bidra till diskussionen med en del äkta vara. Det råkar sig så att ett flertal kända ryssar funnit en tillflyktsort i Karis. Det är bara några dagar sedan jag mötte Medvedev sist. Jag möter honom ibland och han vandrar alltid ensam och …

Fortsätt läsa »

Det var en gång för mycket länge sedan en neger som bodde ensam på en folkhögskola på självaste julafton. De andra eleverna reste hem men Ghana ligger alldeles för långt borta. Därför blev han inbjuden att fira högtidsaftonen tillsammans med rektorns familj på andra sidan gatan. Jag var inte gammal då men ändå blev jag …

Fortsätt läsa »

En veckotidning måste jag avbläddra – det fanns inget annat. Den tidningen var en märklig tidning. Eller är det dess läsare som är det? För på var och varannan sida fann jag tips och tvångstankar om Hur Man Härdar Ut. En hel bukett med orkidéer. Gör det, så får din kropp leva! Ät det! Tänk …

Fortsätt läsa »

Det var femton grader kallt på morgonen. Vid halvsjutiden stod en bil med tända lyktor och påslagen motor på parkeringsplatsen. En ung man i närheten hade putsat de isiga fönstren och pratat i en mobiltelefon. – Jaså? sade jag. Men där slutade redogörelsen. Min granne bara nickade bekräftande. – Ja, sade han. Just så var …

Fortsätt läsa »

För den som sover finns inte tiden. Den ligger hoprullad vid sängens fotända. Det är fördelaktigt. Döden, säger Skriften, är som en sömn. Men sömnen fördenskull inte en död – när man sovit nog, vaknar man ju. Nu talar vi på mänskors sätt om att gå i sömnen. Då kan man starta vid fullbordat faktum …

Fortsätt läsa »