– Vad är det med henne? tänkte jag.
Men först några ord om självinslående blogginlägg. Det händer ju ibland att ens förutsägelser slår in. Är man mycket futuristiskt anlagd med många och yviga påståenden om framtiden, kommer några också att slå in – helt eller delvis.
Och folk glömmer snabbt alla de gånger man haft fel. Metoden rekommenderas för den som vill bli berömd och erkänd. (Jag vill det inte.) På samma vis bekräftar nya erfarenheter de gamla.
Ja, åter till den inledande frågan. Jag skrev för en tid sedan om ett kringresande cirkussällskap, som utmärkte sig genom sin normala habitus.
Nu kommer jag just från butiken. Och det var där jag tänkte tanken: ”Vad är det med henne?”.
Ty hon som stod framför mig i kassakön var en kvinna i yngre medelåldern, helt fri från alla uppseendeväckande uppstyltningar i form av tatueringar, målningar, färgningar, texter, regnbågar osv. Hon var – normal, i den normala betydelsen av ’normal’.
Hon gick ut före mig.
Så klev hon in i en färggrann lastbil som väntade på henne. Den tillhörde ett tivoli som nyligen drabbade min ort.