– Vad är det med henne? tänkte jag. Men först några ord om självinslående blogginlägg. Det händer ju ibland att ens förutsägelser slår in. Är man mycket futuristiskt anlagd med många och yviga påståenden om framtiden, kommer några också att slå in – helt eller delvis. Och folk glömmer snabbt alla de gånger man haft …
Månatligt arkiv för oktober 2023
okt 30
Möten, virus och mänskor, del 1313
Det stod en stoiker och rökte vid ytterdörren. Vi kan kalla honom Epiktetos (han heter inte så). Jag nämnde en gemensam väns frånfälle och sorgen. Röken steg upp i en smal strimma mot de låga molnen. Epiktetos sade: – Man kommer inte levande från livet. Nej, sade jag, det gör man inte. Men det var …
okt 29
Möten, virus och mänskor, del 1312
Folk tillar så mycket. De vandrar omkring och de tillar än ett, än annat. En gång när jag var mycket ung, förundrade jag mig över vad detta verb kunde innehålla. Jag läste att mänskor ”tillade” mycket i böcker. Hur gjorde man? – Du har levt före mig, sade han ofta. Det hade han ju rätt …
okt 28
Möten, virus och mänskor, del 1311
Det här är inte en filosofisk blogg och det var min fasta föresats att inte inlåta mig på ett fjärde försök. Men på hemväg från den imaginära gränslinjen mellan sand och vatten drog jag mig till minnes ytterligare en instans av in vino veritas. Det var en kvinnlig bulta som knackade på den gången. – …
okt 27
Möten, virus och mänskor, del 1310
För att nu fortsätta filosofin från föregående försök. Efter Sokrates och före honom kom skeptikerna. Det är dessa som drar allt i tvivelsmål. Ser de exempelvis en tavla av René Magritte, är de genast färdiga med sina invändningar. Ta nu Golconda! Hur kommer det sig att männen i Londonhattar kan sväva och röra sig upp …
okt 26
Möten, virus och mänskor, del 1309
På tal om fyllbultar och obefintliga stränder. Den minnesgoda läsaren vet att jag en gång skrev om en annan existentiell fyllbult. In vino veritas. Jag kom i tidernas begynnelse aningslöst släntrande från universitetets teologiska fakultet med en portfölj i handen. Fyllbulten – vi kan kalla honom Kriton – hejdade mig och sade: – Om där …
okt 25
Möten, virus och mänskor, del 1308
Men hur Pias anda satt sin prägel, fick jag erfara i regnet. Jag kom hem. Jag öppnade ytterdörren. Framför mig stånkade en försagd medeltant uppför trapporna. Jag hann upp henne och skulle passera just då hon öppnade dörren till en bostad. – Min son, sade hon blygt. Min son bor här. Ifall du undrar varför …
okt 24
Möten, virus och mänskor, del 1307
Vad är ett ljud? De vidskepliga tror att det är vågor som fortplantas i etern och uppfångas av ett hörorgan. De jordbundna frågar: om ett träd faller i en skog där det inte finns en levande varelse (eller några mekaniska rackerier), uppstår då ett ljud? Svaret på denna gåta fick jag igår kväll. Jag skulle …
okt 23
Möten, virus och mänskor, del 1306
Stranden var borta! Havet låg där precis som förut. Likaså den rotfasta bänken, som nu var våt efter regnet. Vass och sand och klippor saknades inte heller, fåglarna var på plats som förut – två änder, en mås. Men stranden, stranden var och förblev borta. Där kom en kvinna på cykel. Hon vände om. Kanske …
okt 22
Möten, virus och mänskor, del 1305
”Där kom en sky, den log så röd…”. Vems sky var det? Jag avser inte enbart ev. litterära stölder. År 1977 uppstod en tvist mellan Washington och Idaho gällande moln som man ”besådde” med flygplan för att åstadkomma regn. Rätten kunde bara konstatera att äganderätten till moln aldrig fastställts i lag. Nå, den for redan. …