Månatligt arkiv för november 2021

nov 10

Möten, virus och mänskor, del 733

Det verkar som om de äntligen har vant sig, mänskorna i höghuset nere i backen. Eller resignerat, borde man kanske kalla det. Högtalaren som jag riggat upp där utanför startar jag med fjärrkontroll så fort jag hör det minsta bjäbbande på morgonen. Jag spelar upp hundskall i ungefär tio minuter. Samma procedur under dagen och …

Fortsätt läsa »

nov 09

Möten, virus och mänskor, del 732

Så haltar man vidare då (fast utan hälta). Läkarnas misstankar kommo på skam och det, som läkare kommer åt och kan undersöka, visar inga oroande tecken. Men i gathörnet mötte jag en man som strålade av hälsa. Det var inget annat särskilt med det än att jag trodde att han var död. Det var nämligen …

Fortsätt läsa »

nov 08

Möten, virus och mänskor, del 731

Det var en tråkig och halvfull linje i utkanten av huvudstaden. Längst framme satt två män, som samtalade. I övrigt var mänskorna tysta och det hördes vad de talade om. Chauffören var en färgad kvinna. Hon stannade bussen, vände sig till de samtalande männen och sade tillrättavisande: ”I denna buss diskuteras inte trosfrågor!” Nej, jag …

Fortsätt läsa »

nov 07

Möten, virus och mänskor, del 730

Den här sjön är som en amfiteater. Åtminstone den del av stranden som är offentlig. När man kommer dit ensam på kvällen är det alldeles mörkt. Sommarstugors fönster lyser i fjärran men när man vandrar ner längs de många trappstegen måste man bara lita på att varje trappsteg är på den plats där det förut …

Fortsätt läsa »

nov 06

Möten, virus och mänskor, del 729

Jag kolliderade med ett barn. Det var mycket litet och mycket väluppfostrat och det sade ”Sorry!” när det reste sig. Det fortsatte sin vandring utan att förete synliga skavanker. Det hade en mobiltelefon i händerna. Det förundrar mig att dessa små varelser över huvud klarar sig i trafiken med livet i behåll. Kollisioner med fotknölar …

Fortsätt läsa »

nov 05

Möten, virus och mänskor, del 728

Men vart försvann alla de livsmedelsaffärer som fanns här förr, när jag aldrig besökte dem utan framlevde min tillvaro i barnslig förtröstan på att allt skulle serveras mig? Här fanns ett café. (Det hette faktiskt Corona.) Nu säljer man maskiner. På andra sidan gatan har butiken omvandlats till en privatbostad och gardiner hänger för skyltfönstren. …

Fortsätt läsa »

nov 04

Möten, virus och mänskor, del 727

Det är höst men det regnar inte. Den lilla bron över ån har på ena sidan av körfältet en bred gångbana. Mitt på denna gångbana finns ett fotavtryck, ett enda. Det är avtrycket av en stor fot och det ser ut som om den varit iklädd en strumpa. Tårna kan inte urskiljas men avtrycket har …

Fortsätt läsa »

nov 03

Möten, virus och mänskor, del 726

Den dyraste vägen mellan två punkter är en busslinje. Taxi åker jag bara vart trettionde år eller så men denna gång ställde sig en privat bilskjuts förmånligast. Huvudstadens trafikverk har nämligen lyckats skapa ett sådant regelverk och till den grad försvårat och fördyrat inköp av biljetter och förkortat deras giltighetstid därtill. Kassagossen var skarpsinnig. För …

Fortsätt läsa »

nov 02

Möten, virus och mänskor, del 725

Maskungen satt ensam och trist vid en kopp te. Hennes vaccinerade systrar var ute och roade sig, om nu inte på Slottet, så bara några kvarter därifrån. Där har en social förening sitt kvarter och där bjuds på gemenskap och samvaro. Maskungen bligade på en pumpa, som dykt upp på trottoaren till Halloween. Jag hade …

Fortsätt läsa »

nov 01

Möten, virus och mänskor, del 724

– Onko sulla käteistä? sade finnen i kassan. Han ville veta om jag kan betala med kontanter. Bankkort utan kredit är också ’kontanter’ men det iddes jag inte upplysa honom om. Och visst betalar jag alltid med sedlar eller mynt, när jag har sedlar eller mynt. Av princip. Nu är detta en bekant butik (det …

Fortsätt läsa »

» Senare inlägg