Månatligt arkiv för oktober 2016

okt 31

Vad min syster sade…

Nikeforos Vrettakos skrev en lakonisk – i ordets bokstavliga bemärkelse, Lakonien var hans hemort – dikt som får avsluta den grekiska sviten.   Han kallades humanist men skrev trots detta en ödmjuk och djupsinnig poesi, somligt med all världens vemods vemod i. Vi lämnar också oktober med hans Δειλινά:   Τα βήματα του φθινοπώρου αντήχησαν …

Fortsätt läsa »

okt 30

Katternas kamp

Ondskans och hatets manifestationer är likartade överallt, i Hitis och i den grekiska arkipelagen. Först tänkte jag servera en bakgrund till Seferis’ dikt om Sankt Niklas’ katter men den är egentligen självförklarande.   Den skrev under juntans regering och censur. Fabeln om ormarna och katterna namnger ingen men träffar ändå säkert sitt mål. Hon som hatar …

Fortsätt läsa »

okt 29

Nej.

Jannis Ritsos levde i opposition. Han var en kontroversiell diktare och hans dikter var förbjuden läsning i Grekland både under världskriget och efter militärkuppen 1967.   Den kanske mest berömda dikten av hans hand är Romiosini, vilket är namnet på ett begrepp som är betydelsefullt för grekerna. Om man söker efter en beskrivning på nätet, …

Fortsätt läsa »

okt 27

Själens hembygdskunskap

Men samme Kavafis som skrev Ithaka [bloggen 19/10] skrev också Η Πόλις:   Είπες· ”Θα πάγω σ’ άλλη γη, θα πάγω σ’ άλλη θάλασσα. Μια πόλις άλλη θα βρεθεί καλλίτερη από αυτή. Κάθε προσπάθεια μου μια καταδίκη είναι γραφτή· κ’ είν’ η καρδιά μου — σαν νεκρός — θαμένη. Ο νους μου ως πότε μες …

Fortsätt läsa »

okt 25

Än sedan?

Bland de många sätten att förhålla sig till det antika arvet finns också Anastasios Drivas’:   Σκεψου τον ανθρωπο που δεν είχε καπνό να φουμάρει το ζητιάνο που πέθανε επειδή δεν είχε ζεστό ρούχο να φορέσει το ραχητικό παιδί την άσχημη γυναίκα. Η βροχή που ξεπλένει τα μάρμαρα ο άνεμος που χρωματίζει τη θάλασσα την …

Fortsätt läsa »

okt 24

Marmors huvud

Ξύπνησα με το μαρμάρινο τούτο κεφάλι στα χέρια και μου εξαντλεί τους αγκώνες και δεν ξέρω πού να τ΄ ακουμπήσω, έπεφτε στο όνειρο καθώς έβγαινα από το όνειρο έτσι ενώθηκε η ζωή μας και θα είναι πολύ δύσκολο να ξαναχωρίσει.   Så kan en grekisk poet uppleva antikens förpliktande arv – som en börda. Giorgos …

Fortsätt läsa »

okt 23

Språk

Också i Grekland fördes en språkstrid. Turkarna regerade landet åren 1453—1821 och detta medförde säkert att man särskilt slog vakt om det gamla, antika språkbruket i de ockuperade områdena medan förhållandena i början var friare på de öar som inte behärskades av turkarna.   Dimotikí heter det s.k. folkspråket som de flesta författarna skriver på …

Fortsätt läsa »

okt 22

Ord

Hans begravning år 1943 blev en stor manifestation mot den nazistiska ockupationen av Grekland. Kostis Palamas, ofta kallad Greklands nationalskald, skrev och arbetade för s.k. ”liberala” värden.   Det är ju ett mångtydigt begrepp men den innebörd han lägger i det framkommer t.e.x i hans mest kända dikt, de olympiska spelens officiella hymn:   Αρχαίο …

Fortsätt läsa »

okt 21

En blick

Hur flyktiga och obeständiga miner och ansiktsuttryck än är, är det ofta dem man minns.   Så har också antika statyers tänkta inre liv utövat en stark dragningskraft på poeterna. Johannes Edfelt skev ”Arkaisk bild”:   Vad ler hon mot? O, är det mytens ljus som tände leendet på dessa läppar? Ur åldrars tystnad ler …

Fortsätt läsa »

okt 20

När de döda blommar

Ορώμεν ανθούν πέλαγος Αιγαίον νεκροίς – dessa ord ur Aiskhylos’ Agamemnon citeras av Giorgos Seferis i en dikt daterad 1936, i väntan på ångaren Aulis’ avgång. (”Με τον τρόπο του Γ.Σ.”)   Liksom Seferis ständigt återvände till antika motiv (och särskilt Aiskhylos) är orden aktuella också år 2016.   Egeiska havet blommar igen av döda. …

Fortsätt läsa »

Tidigare inlägg «