«

»

Mar 09

1966: Samuel Agnon

Avsikten med ett delat pris är inte att desavuera mottagarna genom att antyda att de är förtjänta bara av halva den gängse prissumman. Om man i stället tänker på hur väl de kompletterar varandra, kan valet av Samuel Agnon som Nelly Sachs’ kompanjon anses lyckat.

Utan att för sin del undgå förföljelse för sin judiskhets skull, kunde Agnon i större utsträckning än Sachs ägna sig åt att vårda och odla sitt främsta uttrycksmedel – språket – också genom systematiska studier och forskning.

Bet kahava nämns som ett exempel på Agnons nyskapande – och visst vore en sådan benämning på ett café lämpligare än modernare benämningar, också för de språklösa fullt förståeligt bland de frikyrkliga kapellens Betel och Betesda. Tom. finskan har ju ‘kahvila’.

Samuel eller Shmuel Josif Agnons (שמואל יוסף עגנון) berättelser kunde ha tillkommit bara i en hebreisk omgivning. Hans berättelser har ofta bibliska motiv, ss. den mest berömda, fabeln om geten, en variant på den saga vi känner som gåsen som värpte guldägg.

Temat är girighet och habegär – kanske, eller mänsklig dårskap. Sonen har funnit vägen till Israel och det förlovade landet men när han sänder bud om denna till sin far, förgör fadern budbäraren och budskapet förblir oupptäckt. (Som rättrogen jude anspelar Agnon knappast på Matt. 21:33ff.)

Så står hatets gärningar alltid i vägen för frid och försoning. Hur länge än? Sedan detta hände har vägen varit stängd, skriver Agnon. Han säger inte att den måste förbli det.