«

»

Maj 23

”Onda människor”

Under denna rubrik fortsätter Ann Heberlein sin diskussion i En liten bok om ondska.

Är det onda något man gör eller något man är? Så frågar hon sig i det inledande citatet och så frågar sig många denna manchesterdag bland världens alla dagar.

Heberlein exemplifierar bl.a. med titelpersonen i Oscar Wildes Dorian Grays porträtt. Han är en mänska som tycks njuta av att göra ont, han har full insikt i sina handlingars konsekvenser men det får honom inte att besinna sig.

Men också Mersault i Camus’ Främlingen uppfattas av läsarna som ond. Bokens inledning – ”Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte.” – tecknar bilden av den stora likgiltigheten.

Vår ondska är väl oftast av det senare slaget men är den mindre för det? Korsspindeln, vilken jag ofta nämnt i denna blogg, har drag också av Mersault. Hon berörs inte av andras lidande. Hon låter dag läggas till dag. Hon vet liksom Dorian Gray att dagarnas antal inte är oändligt. Hon vet att den plåga hon åsamkar sitt offer gör att bördan förr eller senare blir honom övermäktig.

Kanske mycket snart.