IV.
Hans far var rektor och hans mor var lärare. Innan grundskolan infördes, kom eleverna till skolan vid sexton eller sjutton års ålder från svenskbygderna. Inte många fortsatte med högskolestudier. Folkhögskoleåret blev på många sätt av livsavgörande betydelse.
Eleverna bodde i en lång träbyggnad som tjänat som mejeri (den är numera riven). Några bodde också på övre våningen i det hus som inköptes snett över korsningen främst som lärarbostad.
Man reste inte bort till kvällar och veckoslut. Tros- och livsfrågor diskuterades livligt. En gång satt han en kväll med de äldre i en lärares hem då en av eleverna ivrigt talade om fyndet i Kristineberg – det skulle förebåda jordens undergång.
Det var ett märkligt tal, tyckte han. Men hans föräldrar höll inte med om sådan vidskepelse. Han blev inte orolig, inte rädd heller. Men han var fem eller sex år gammal och det var märkliga ord som eleven O. utlade den kvällen.
Också O. fann sin hustru bland kamraterna i skolan.
En annan gång var de i gymnastiksalen i staden skolcentrum. Två elever boxades med handskar och skydd men en av dem miste en stor tand.
Sådant skulle ingen annan längre komma ihåg, samma minnen har ingen annan. Ja, och en sak till: där fanns också en tvivelaktig ung dam men vad det kunde innebära gjorde han sig inga föreställningar om vid den tiden.
Blev hon relegerad? Kanske inte. Ingen frågade efter hans åsikt eller ens visste att han snappat upp några ord av de äldres samtal. På en passagerarbåt hade hon arbetat innan hon kom till skolan.