Girigheten är en dödssynd men är nyfikenheten det också? ’Nysgjerrig’ heter det på norska men ordet ’nygirig’ är knappast längre gångbart i svenskan. Det missförstås.
Jag tror att den inte är det. Därför förundrar jag mig ständigt över vad mänskor gör och försöker förstå det.
Efter en vandring i centrum kan man sätta sig i en av Akademiska bokhandelns bekväma soffor. Böckerna är alltför dyra men att titta på dem kostar inget.
Nästan inget. Där, vid sofforna, finns de populäraste alstren utställda till realisation. Och som vanligt reflekterade jag över dem med mina sex trogna tjänares hjälp: vem, vad, var, när, hur och varför?
Det var mest självhjälpsböcker – envar sin egen professor. En bok handlar om hur man finner ett mera energiskt liv! Vad betyder det? Vem vill något sådant? Pärmbilden föreställer en kvinna med armarna fullklottrade med tatueringar och hon har ett alldeles…
–Vad glor du på?
Jag blev plötsligt avbruten av denna ilskna fråga på finska. Det var hon som stod och läste i boken jag betraktat. Det var en yngre kvinna, tror jag – hon var nämligen både målad och spacklad. Kanske inte så ung ändå. Men ilsken var hon.
Jag kunde inte låta bli att mycket vänligt svara henne på svenska: ”Förlåt, vad sade du? Jag hörde inte…”.
Mycket energiskt vände hon mig ryggen och gick smattrande till nästa hylla.
Hon verkade redan fullärd.
Men man får inte glo på folk, säger mig ofta en som bott länge i huvudstaden.