X.
Idrotten, ja. Han var mycket idrottsintresserad men inte särskilt framstående i någon gren.
Hans äldre syster nådde längst. Hon kastade spjut och hemförde något SFI-mästerskap för damer. Senare fick Svenska Finlands Idrottsförbund världsstjärnor som Tiina Lillak och Mikaela Ingberg och de distanserade storasysters resultat med tiotals meter.
En gång instruerade OS-medaljören Pauli Nevala SFI:s spjutkastare på idrottscentret i Kuortane. Han höll spjutet på tvären framför sig med båda händerna och förde det sedan över huvudet bakom ryggen. Det gäller att kunna göra detta med så litet avstånd som möjligt mellan händerna, förklarade han.
– Såhär? undrade hans syster, flätade samman fingrarna och gjorde samma rörelse. Nevala häpnade. Men storasyster hade hyperflexibla axelleder, vilket var en fördel i hennes gren.
Storebror tränade, som många på den tiden, enligt Coopers schema. Han sprang längs åkern ner till ån och tillbaka, en bana på 400 eller 500 meter. Eftersom brodern var mycket noggrann och ordningsam var detta ett utmärkt tillfälle för honom att sticka sig in i broderns förbjudna rum och låna en gammal Det Bästa från dennes digra samling.
Grannpojken ville vara ishockeymålvakt och han själv utespelare. Det räckte därför utmärkt med två spelare när de tränade på en liten pott i ett sågspånsupplag, när där var fruset. Men under vintern kunde han tillbringa hela dagen på rinken vid skolan. Man fick själv släcka lamporna när man gick – vanligen var han den sista.
På kommunens sportplan tränade en ung man som senare kom att nå landslaget i häcklöpning. En annan tränade också häcklöpning men nådde större framgångar i finansvärlden – han blev riksbankchef i Sverige. På den tiden var denne unge mans far direktör för den lokala Nordiska Föreningsbanken, som med tiden blev Nordea.
Men fotbollsmatcherna drog mest publik. Det kunde komma tvåtusen personer till matcher mot grannstäderna och -kommunerna. Och då hans far hade överinseendet över ordningen i socknen, kom fadern naturligtvis in utan att betala. Det hände aldrig att de krävde en biljett av sonen, som också satt i bilen, fastän fadern erbjöd sig att betala. Och när fadern snabbt konstaterat att läget var under kontroll, stannade sonen kvar och såg matchen.
Under den gamla läktaren kunde man för övrigt hitta en hel del mynt som fallit ner genom springorna.