Men dessa möten! Jag har på sistone berättat om sammanträffanden som inte blivit av, jag kan också berätta om sammanträffanden som blivit av. Och då avser jag osannolika sådana.
Tag nu detta som inträffade för en stund sedan! Jag var på annan ort och blev av omständigheterna tvingad att åka hem till natten, en lång och onödig sträcka, för att sedan återvända till nästan samma plats tidigt följande morgon. Men på vägen slår det mig: kanske jag kunde få övernatta hos personen P?
Tröttheten och insikten är så stora att jag genast ringer personen P. P svarar inte. Då vänder jag bilen, fullständigt övertygad om att jag kommer att möta P.
Vilket jag också gör! Av hundratals, tusentals möjliga mänskor i trakten är det P. jag ser komma gående.
Jo, det går bra, det finns en ledig säng. Och detta skriver jag på kvällen i P:s kök.
De s.k. onaturliga sammanträffandena ter sig vanligen som de mest naturliga. Det förhåller sig kanske, kanske också tvärtom?