I anledning av det föregående: jag var alltså ute i Mycket god tid. Trakten var ju okänd och jag har bara en inbyggd biologisk GPS. Kan små flyttfåglar hitta från Ouagadougou till Pihtipudas så skall väl jag reda mig i huvudstadsregionen utan tekniska hjälpmedel.
Jag hittade genast Personens bostad. Personen var ännu inte hemma. Personen kom inte hem. Klockan blev vår avtalade mötestid, klockan blev mera, snart åkte jag hemåt igen.
En dyr och onödig resa.
Än sen? Vilka resor är inte det?
Jag ringde Personen flera gånger, Personen svarade inte, Personen har ännu inte svarat. Högst antagligt har Personen tappat sin nya mobiltelefon – igen.
Det är dock en oerhörd förmån att nykter få åka hundra onödiga kilometer, jämfört med att ligga blöt och telefonlös i ett dike och förtvivla om sin person och framtiden.
PS. Stormen Hildegard hade fällt ett träd tvärs över vägen på min återfärd. Jag hann bromsa, det inser den intelligenta läsaren.