Månatligt arkiv för juli 2022

Det fanns åtta klasser, parallellklasserna inräknade, i vår skola. Varje klass hade två representanter. Jag och R. satt där framför publiken för III B:s räkning. Ämnet var nutidskunskap eller allmänbildning eller något liknande. (R. visste nog mera än jag.) Hur gammal är kejsaren av Kina? Varför föll regeringen i Madagaskar? Vem tog brons i kattsim …

Fortsätt läsa »

Den hallucinerande pyroteknikern hos Dan Andersson – han som väntar på sin Mi… vid sin mila medan timmarna lida, han var ett bravurnummer för två av mina musikaliska klasskamrater och han hörs sällan av numera. Men plötsligt återfick jag ett lån. När jag lånar ut en bok eller, i sällsynta fall, en skiva, brukar jag …

Fortsätt läsa »

Med risk för att avslöja en välbevarad hemlighet: det finns mänskor som skaffar sig onödigt stora och dyra bilar, bara för att visa upp dem. När jag kom till stranden med min gamla cykel stod en sådan, bekant person halvt dold av motorhuven i hettan. Hans vrålåk hade stannat så att det till hälften blockerade …

Fortsätt läsa »

I livets villervalla händer det att man tar fel på person. Någon gång kan en medvandrare eller -erska fråga om jag är jag eller någon annan. Mera sällan, försynt som jag är, förhör jag mig om någons identitet. Nu satt där en bred man på serveringen ovanför en annan strand. Där satt också andra men …

Fortsätt läsa »

Det regnade häftigt när jag tog mig till stranden och jag tänkte därför att jag säkert får sitta ensam där. Det fick jag också. Men efter en stund kom där ett ungt par – mellan femton och tjugo? De voro iförda övliga simdräkter. De voro tysta och allvarliga, nästan högtidliga. De hade inga färgläggningar, de …

Fortsätt läsa »

Över femtio kilometer, skrev jag? Ja, det tar många timmar med en gammal cykel. Men jag använde också tiden till naturvetenskapliga observationer. – Det finns i sydvästra Finland en roströd fågel som saknas i alla fågelböcker. Med upptäckarens rätt namnger jag den. Namnet förblir dock en hemlighet mellan oss, mellan fågeln och mig. – Ungefär …

Fortsätt läsa »

Det här havet var bara en sjö. Men det är en ovidkommande detalj och förresten seglar en sjökapten också på oceanen. Några hundra meter senare märkte jag att jag förlorat telefonen. Jag återvände och sökte där jag suttit; några mänskor fanns där inte på stranden. Jag hittade den inte. Jag måste ha tappat den på …

Fortsätt läsa »

Allt var stilla, inte ett ljud kunde förnimmas och tunga regnmoln speglade sig i havet. Det var den nya skapelsens morgon av Franzén eller sceneriet för Kung Fjalars sorti hos Runeberg. Då vrålade de plötsligt! Två vattenmopeder svängde in i viken och smattrade sönder tystnaden. De rev landskapet i fula strimlor. Varför? Långt efter att …

Fortsätt läsa »

I vår populära följetong ”Den gamle och havet” (rubriken lånad av herr Hemingway) vill vi anställa några betraktelser över mänskor vid en strand. Det har varit en folkfattig sommar så långt. Det är bra. Det är lättare att förundra sig över enstaka folkenheter än över massan. Två unga män var de enda som kom, det …

Fortsätt läsa »

Hon som tog tle eulo för kaffe med blöd, placelade också en gläddtålta på ett bold i sitt café och fotoglafelade den ul olika vinklal. Hon belättade föl mig att hon göl dem föl fölsäljning i Helsingfols. Denna tålta betingade ett plis på sextio eulo. Och om någon fått föl sig att jag föllöjligal kinesiskans …

Fortsätt läsa »