Man kan finna likheter mellan Rainald Goetz och den senaste mottagaren av Büchnerpriset, Lukas Bärfuss. Men det behöver man naturligtvis inte göra och Goetz har stått för en mera originell performans. Det var 1983, det var i Klagenfurt, det var vid utdelningen av Ingeborg-Bachmannpriset.
Nuförtiden hittar man det på nätet, en ung kostymklädd man med intensiv stämma som läser upp sitt tal och samtidigt skär sig i pannan med en rakkniv så att blodet droppar över manuskriptet. (Fullt lika uttrycksfull har inte Bärfuss varit.)
Goetz har doktorsgrader både i antik historia och i medicin. Han skrev blogg redan innan det ordet fanns och han har haft fingret på tidens puls, även då han inte ristat upp ådern.
Men blodet på papperen har han gemensamt med alla oss som skriver med smärta. För världens nöd, för ett förlorat hem och barn eller vad det än vara månde.