Paul-Eerik Rummo representerar ytterligare ett estniskt särdrag – han tillhör de s.k. ”kassettförfattarna”.
Kassetterna var pappförpackningar med 3—5 diktsamlingar av olika författare som publicerades under åren 1962—1967, i stil med de boxar med sexton finlandssvenska klassiker som Jörn Donner producerade år 2002, Den finlandssvenska dikten.
Yngre, lovande författare publicerades så med draghjälp av mera etablerade. 1962 kulminerade det kalla kriget med Kubakrisen och det världspolitiska läget var spänt under dessa år. Paul-Eerik Rummo kunde inte publicera klartext men man förstår vad det handlar om exempelvis i Hamleti laulud 1:
Meri tõmbus endasse. On mõõn.
Luitel koltuv tormivahusõõn.
Kuule… mis seal kahab iilides
pahaendeliselt, hiilides?
Lõikehein, oh sõber, lõikehein.
Ning me kõrval seisab pilvesein.
Hirm on järsku. Viirastub, ennäe,
laps, kes lõikeheintes lõhub käe,
armastajapaar, kes kartmata
jookseb rannal, jalad katmata,
jalad katmata ja soontes tuulevein.
Lõikehein, oh sõber, lõikehein.
Jäta, jäta, lakka halamast,
ühtki pole rannal näha last,
kumbki pole paljajalu meist.
Miks ei lahku siiski valu meist?
Lõikeheinad jäigalt kahavad.
Kõik, kes lapseks jääda tahavad
Lootuses, et pilv, see suur ja must,
eal ei riiva nende armastust, –
kõik need viivuks minus kohtusid,
viivuks nägin nende ohtusid,
viivuks taevaga läks segi maa,
viivuks mõistsin: enam ma ei saa
seista kõhkvel vaiki, seal kus peaks
halva lihtsalt kisendama heaks – – –
Lõikehein, oh sõber, lõikehein.
Ning me kõrval seisab pilvesein.
Luitel koltuv tormivahusõõn.
Meri tõmbus endasse. On mõõn.
Tidigare i denna blogg publicerade jag en dikt av Helvi Hämäläinen om edsbrottets linje i naturen. Så kallades högvattenmärkena efter den stora översvämningen våren 1899, i februari samma år utfärdade kejsar Nikolai II det manifest som bröt hans ed eller regentförsäkran om finländsk autonomi och inledde en period av ryskt förtryck i Finland.
På många håll målade man vattenlinjen röd på klippan som en påminnelse om edsbrottet. Färgen har försvunnit men detta och andra edsbrott lever kvar i minnet.
[ Blogginlägget kan inte hittas med sökmotor, i enlighet med europeisk lagstiftning osv, osv. Det är pinsamt att bli påmind om edsbrott. ]