Den vackraste visan om kärleken kom som bekant aldrig på pränt. Den begrovs ju i en massgrav i Flandern med en fattig parisstudent.
Hur mycket av vår uppskattning av litterära verk är beroende av tillgång, reklam, marknadsföring, upplagestorlek, språkkunskaper och andra estetiskt mer eller mindre ovidkommande faktorer?
Polen har över 38 miljoner invånare, ungefär sju gånger fler än Finland.
På biblioteket fann jag Litteraturens världshistoria, ett samnordiskt storverk i tolv band. Band 11 utkom år 1974 och avhandlar perioden ”Mellankrigstiden och andra världskriget” på över 500 sidor.
Verket utgavs av Norstedts förlag och har enligt baksidestexten kommit till ”genom ett omfattande nordiskt samarbete”. Elva experter nämns, samtliga från Danmark, Sverige eller Norge. Ingen från Finland.
Band 11 har över femhundra sidor. Engelsk (Storbritanniens) litteratur tilldelas 71, Frankrikes 123 och Tysklands 55 sidor.
På 36 sidor avhandlas ”De slaviska litteraturerna”. Under en särskild underrubrik får ”Periodens polska, jugoslaviska och tjeckiska litteratur” fyra sidor.
(Inga författare med estniska, lettiska eller litauiska namn nämns bland de sovjetiska. Inga ungerska, bulgariska eller rumänska författare nämns i hela verket.)
För övrigt har Sverige åtta nobelpristagare i litteratur. Det är lika många som Danmark, Norge, Finland och Island tillsammans.
I Arabförbundets 22 medlemsstater lever omkring 320 miljoner mänskor. En arabisk författare har fått priset.
Men kom ihåg att 67,3 % av alla statistiska uppgifter ni finner på nätet är uppdiktade och helt otillförlitliga.