«

»

feb 08

Möten, virus och mänskor, del 476

På nedersta våningen bor också hon med barnen. Överallt där hon rör sig har hon en stimmande svärm av barn under skolåldern omkring sig. De tappar vantar och de orsakar fara i trafiken.

Hon känner alla och alla känner henne. Hon vet också allt om alla – en enda sak vet hon inte och det är att detta inlägg handlar om henne.

Hennes man är lika tystlåten som hon är talför. Han kommer hem från sitt enformiga arbete och sätter sig i fåtöljen i vardagsrummet – balkongen är som en öppen terrass och fönstret är stort – med en dagstidning. Om han läser den, vet jag inte. Kan inte heller veta, enligt Berkeley och hans meningsfränder. Allt jag varseblir är nämligen en man, en fåtölj och en dagstidning.

Ur den spekulativa filosofins synvinkel och med tanke på dess renommé hoppas jag också att ingen berättar för dem om detta inlägg. Man vill ju ändå att något i ens liv skall hållas hemligt!