Namngivning är en delikat angelägenhet.
När Gustav och Lisa namngett hittebarnen efter registerbokstäver de mötte på vägen, kan man, om man har tillgång till en fog, med den fråga sig hur det känns för barnen.
Deras namn är ovanliga, gillar de dem? Ja, svarar sju unisona röster tillhörande Umz, Pex, Ugh, Lij, Iop, Fro och Esk. Ja, svarar också Rut – litet mindre unisont.
Hon hade gärna haft ett namn som gick mera i färg med de andras. Men Gustav och Lisa skrev samvetsgrant upp bokstäverna i ordningsföljd och fördelade dem rättvist. (Det var bara ’Buu’ de primärt ratade ur föregripande mobbningshänsynsaspekt.)
Rut har dock konsekvent insisterat på att bli kallad Tur och numera känner alla henne med det namnet.
– Tur, kom och äta! Tur, ta ner sköldpaddan från klätterträdet! Tur, har du polerat valnötsbyrån du fick av Nitram?
Sådana rop hördes skalla i närheten av hittebarnhuset som finns i Box.
Sköldpaddan heter Bjarne och den är 302 år gammal. På den sydsamiska dialekt som talades i Box vid 1700-talets början betydde *bjarmr ”efterhängsen, modig”.