När jag sist gick ut att vandra mötte jag en tiggerska från Svartå (där bor inte många tiggerskor och denna talade därtill rumänska (rumänskan liknar latinet och det var romare som befolkade området under folkvandringarna (fast det har inga eller få likheter med närpesdialekten (jag mötte faktiskt också en kvinna som är lärare i Närpes och som beskärmade sig över språket (hon hade lyssnat på smakprov av världslitteraturen på den lokala dialekten och hon skrattade åt Hamlet (en dansk prins som Shakespeare beskrev fast han inte varit i Danmark eller visste något om dess kungahus (den lätthet med vilken man talar om saker, om vilka man ingenting vet (här måste jag komma med ett inpass: också jag upphov min stämma när samtalet övergick till livsfilosofi (medges att min tanke egentligen är en vidareutveckling av och allusion på Kierkegaard: jag menade att den avgörande skillnaden mellan litteraturen och livet är att i den förstnämnda ges man tillfälle att efteråt samla de avslutande tecken som ger stringens åt helheten och förlänar den skenet av något slags medveten avsikt: ) ) ) ) ) ) ) ) ).
mar 10