– Det lö-, sade han, nar sig att låsa cykeln.
– Ja…, sade jag tveksamt.
Vi stod utanför butiken. Det var en hjälpsam själ i en liten kropp. Han berättade att man stulit inte mindre än fyra sådana där treeuroscyklar för honom.
Jag betvivlade att min var värd så mycket men han försäkrade att folk stjäl dem bara för ofogets skull. Och det argumentet trodde jag på, med min omfattande mänskokännedom.
Så jag låste och gick in. (”Det skulle löna sig att skaffa ett bättre slanglås.”)
En expedit radade in bröd i hyllan. Den vänliga själen hjälpte honom med anvisningar. Det lönar sig att rada dem så och inte så!
Sedan skramlade han vidare till inlämningen för tomburkar. Han påkallade uppmärksamheten hos en annan expedit. Han ville upplysa dem om det verkligt behjärtansvärda i det ändamål som kunde gynnas medelst tryckande å en knapp. Det lönar sig nämligen att vara givmild, det är bra för miljön.
Expediten lösgjorde sig. Själavandringen fortsatte.
Han berättade hur man producerar mjölk och vilka godsaker som är de populäraste. Det lönar sig att placera dem rätt.
Vid kassan utbredde han sig om det dagspolitiska läget, härtill inspirerad av pestflaggornas rubriker. Det skulle löna sig för dem att sluta kriga.
Jag stod i kön bakom honom. Han tittade på mitt inköp och tystnade.
Den 4 oktober berättade jag varför.
Det lönar sig att läsa det.