Med anledning av föregående inlägg betänkte även jag mina anor.
Jag är ingen släktforskare och går jag motströms på både fä- och mödernet strandar jag mycket snabbt i Ulfsby, Solf, Saarijärvi och Sibbo.
Det är alltså en övervägande tendens västerut. Saarijärvianan är mera obestämd, på gränsen till de stora skogar som skiljer oss från ryssarna, men de andra har nog simmat över Ålands hav eller krossat Kvarken.
Till Sverige kom de väl söderifrån eller från sydväst. Mest sannolik förefaller mig rutten från England via de danska sunden. Och de brittiska öarna befolkades ju av goter som invaderade den europeiska kontinenten från folkens urhem.
Kontinentaldriften inleddes kanske under Pelegs tid (1 Mos. 10:25, enligt grundtexten var det jorden som delades då. Det kan mera sannolikt vara fråga om delningen i språkgrupper.). Mina förfäder blev kvar i Gondwana. En ljushyllt hamit är jag knappast, troligen jafetit. Utspätt semitiskt påbrå är också sannolikt hos många av oss.
Men summan av detta resonemang är att jag ville betona vår gemensamma härkomst. Både med sextonhundratalskungligheten och Pelle XIV i det föregående och med dig!
Skär man sig i fingret blir det konkret.