Nutida konsumentlagstiftning tillförsäkrar kunden rätten att få kännedom om varornas innehåll och om relevanta fakta angående framställningen av dessa.
Jag ville köpa en glass.
Jag väljer gärna en fredagseftermiddag då rusningen är störst och köerna långa. Inte enbart för att det ger en vink om butikens förmåga till saklig betjäning, utan också för att även många andra då får tillfälle att lyssna till en dialog om ting och förhållanden som påverkar deras dagliga liv.
– Vad innehåller glassen? frågade jag den unga mörkyade flickan i kassan.
– Mitä? sade hon.
En dålig början! Jag upprepade tålmodigt min fråga.
– En ummarra, sade hon.
Det tog nästan tio minuter innan en svenskspråkig kassa kom och tog över. Hon redogjorde för glassens innehåll och en del andra uppgifter som hon läste i en pärm.
Jag var inte nöjd.
– Och blodgruppen? sade jag.
– Blodgruppen???
– Ja, just det. Glassen innehåller mjökprodukter. Det är inte oväsentligt att känna till kornas blodgrupper. Modern forskning visar att…
Hon hämtade en ny pärm. Det tog en stund.
– Här är en veterinärrapport från ladugården, sade hon. Mera än så har vi inte…
– Utmärkt! Läs den för mig, jag glömde glasögonen hemma.
Det måste medges att kassafröken var förhållandevis väl insatt. Men ännu hade jag några frågor.
– Och du heter?
– Maria Camilla, sade hon.
– Efternamn? Födelsetid?
Hon uppgav sitt efternamn och året 1996.
– Kan inte stämma! sade jag. Du ser ju mycket äldre ut. Som en förtorkad höna i ansiktet. Röker du?
Några repliker av personligt innehåll följde. De är utan intresse för läsaren och överhoppas här. De besvarades nöjaktigt. Till sist hade jag en fråga kvar:
– Och vem var pojken du promenerade med här i går kväll? Här utanför butiken vid 19:30-tiden?
– Meh, svarade hon snäsigt, alltså morjerns hallå! Angår det muka vad jag gör på fritiden?!
– Det är klart att det påverkar din förmåga att sköta arbetet om du är ute och ränner sent på nätterna.
Hon vägrade svara.
– Då köper jag inte heller glassen, sade jag och lämnade den åt henne. Jag har överseende med ditt beteende denna gång men nästa gång vill jag verkligen ha besked i enlighet med Finlands författningssamling och Konsumentskyddslagen med flera, med flera, med flera…
Jag ville inte vara för sträng. Det är mänskligt att fela.
Och gudomligt att förlåta.