Blingbling.
Brique-à-braque.
Bjäfs.
Den sista termen säges av Svenska Akademien kunna appliceras ”särsk. på kläder, i sht kvinnokläder, vanl. med nedsättande bibetydelse af på samma gång prålighet o. gagnlöshet: pynt, grannlåt, pråligt krimskrams.”
Man kan möta mänskor också genom varors förmedling. Denna eftermiddag ägnade jag bl.a. åt att tömma och sortera till välgörenhet donerade sådana, alla emanerande från samma hushåll – mor och dotter.
Om det första begreppet säger Wikipedia att det ”även kan användas om en livsstil som kretsar kring dyra konsumtionsvaror”.
Man skall inte skåda given häst i munnen. Men avsikten är inte kritisk och med den sannolikhet som bor granne med vissheten läser hon inte denna blogg och vet hon inte att varorna i sitt kretslopp skulle komma att passera mitt källarförråd.
Hon är liten och smal och hon äger stora mängder svarta kappor, högklackade skor och – maskerad- eller karnevalsutrustning. Hennes dotter har tillbringat sina första och formbara år bland många bjärta leksaker av plast.
Den andra termen definierar W. som följer: ”refers to lesser objets d’art forming collections of curios, such as elaborately decorated teacups and small vases, compositions of feathers or wax flowers under glass domes, decorated eggshells, porcelain figurines, painted miniatures or photographs in stand-up-frames, and so on.”
Det fanns mycket märkeskläder, upplyste mig mina medhjälperskor. Några hade ännu prislappen kvar.
Någon, någonstans, kommer att ta emot dem med en tacksamhet som motsvarar min häpnad. Sällsamt.
Och minns att hon dock med varm hand skänkte bort allt detta.