Ja, litteraturen och verkligheten kolliderar ibland. Nu läser jag rubriker om hur man i USA vill / inte vill legalisera s.k. lättare droger.
Som alltid är det själviskheten som dikterar opinionerna – jeunesse dorée vill slå vakt om sin ”valfrihet” och tål inte att man begränsar dess tillgång till ständigt nya sensationer medan de ansvarsfulla vet att missbruket börjar med att man tror sig ha kontroll över situationen.
Holland är ökänt för sin likgiltighet för mänskoliv på detta område men där finns också varnande röster. En tillhör Yvonne Keuls som skrivit De moeder van David S.
Boken är fiktion men stadigt grundad i verkliga händelser. Så gör man sitt barn till narkoman. Man kan läsa den som ett inlägg i debatten men de som förespråkar det de kallar ”liberalisering” kommer knappast att göra det.
Hon som hatar är ju okänslig för andras lidande. Det är hon och hennes två droger som är de enda viktiga.