Hur en annan mänskas hat och falskhet kan ödelägga ett mänskoliv – också i Afrika. Om detta handlar Lewis Nkosis bok Parningslek som också är en allegori över apartheid i Sydafrika.
Efter många öppna inviter från hennes sida förgriper sig bokens berättare, en svart ung man, på den vita engelska flickan. Av apartheids rättvisa döms han till döden.
Hans reflektioner i rättssalen känns förunderligt bekanta: ”I rätten ljög Veronica. Hon ljög med sådan lätthet att min första reaktion blev både häpnad och misstro.”
I Nkosis fall är fördomen en dom på förhand: den anklagade har ingen möjlighet att vinna gehör för sin version av det inträffade, även om rättegångens alla högtidliga sedvänjor och laga föreskrifter följs till det yttre.
Mot falskheten och lögnen – och mot hatet, det sinnessjuka och brinnande hatet till en annan mänska, kan sanningen aldrig klara sig, när domen redan är fälld av lögnarnas och skvallrarnas samfund.
Jag kommer att fortsätta den litterära odyssén med afrikansk litteratur. Och det är alltså i apartheids hemland, Sydafrika, som resan börjat.