I två olika – en tysk, en svensk – författarbiografier jag läser talas uppskattande om resp. författares ”dogmfria” och ”odogmatiska” kristendom.
Hur ser en sådan ut?
Men efter dessa tänker jag studera en levnadsbeskrivning av en berömd jurist – han blev senare också president.
Kanske biografen med värme talar om hans dogmfria rättskipning. Som inte lät sig styras av gammalmodiga juridiska dogmer – sådana som allas likhet inför lagen, tvånget att motivera domslut eller västerländska påfund som förbud mot diskriminering m.m.
Kanske dömde han fritt och obundet.
Får si.