«

»

mar 27

Möten, virus och mänskor, del 1118

Och det är praktiskt att förvara tiden i en tändsticksask.

Jag tror att jag skall sända in tipset till Husmodern. Antingen man har all tid i världen i asken eller den tid som står till ens förfogande, finns det knappast en bättre plats att uppehålla den på.

Kommer du för sent till tåget? Bara att skaka på asken och rasslande förvissa sig om att tiden finns kvar, tid till övermått för både gods- och persontåg i denna tillvaro. Är man skeptiskt lagd, är det bara att glänta på asken och titta efter: där är den ju!

En tändsticksask tar inte mycket plats i fickan och den är så tung att vad som helst kan förankras med den. Om Sunnanvind eller storm hotar att beröva dig ditt ytterplagg, hålls det på plats med tiden.

Men inget här i tiden är fullkomligt. Jag försökte dela med mig en gång, när minns jag inte (kanske har det aldrig hänt) åt en av stress och otålighet härjad och hämmad färdkamrat – det gick inte! Då fanns där ingen tid i asken och hade aldrig funnits. Färdkamraten, som inbillade sig att jag inbillade mig, fick rätt.

Jag förspillde litet tid medan jag skrev detta. Ändå är asken lika tom som då jag började, full med framtid och olästa inlägg.