I söndags mötte jag Ahasverus. Han körde en gammal Toyota (naturligtvis, den håller) och var liksom jag på jakt efter en parkeringsplats i en tätort i huvudstadsregionen.
Det lyckades inte för någondera av oss. Till sist måste jag lämna min utanför en butik och vandra en lång väg till den person jag var på väg till.
Där fanns ett höghus som uppenbarligen skulle rivas eller renoveras, för alla lägenheter stod tomma. Där fanns också en mängd tomma parkeringsplatser men de var alla belagda med stränga förbud. Tyvärr fanns texten också (med liten stil) på svenska, varför jag antar att de var fullt lagliga. Enligt Murphys fjortonde lag i dess fysikaliska tillämpning orsakar en felaktigt parkerad bil att en lapplisa omedelbart materialiseras, hur osannolikt detta än ter sig i en sömnig förort en sömnig helgdagsförmiddag.
Man har också byggt nytt i backen nedanför. För formalitetens skull gjorde jag en sväng in på deras nyanlagda asfaltöken men förhållandet var likartat där. Vartenda bås var upptaget och för gäster fanns inte en enda ruta.
På hemvägen såg jag Ahasverus stå och tanka bilen vid en s.k. kallstation. Här kostade den 95-oktaniga nästan 1:90 litern. Måtte det bereda honom någon omväxling att se hur priserna långsamt stiger. Han är ju trots allt bara en legend men medlidsam till naturen känner jag för allt som är dömt att vandra ensamt och rotlöst på jorden.