Med sitt motbjudande innehåll blev The Line of Beauty inte oväntat en publikframgång i brittisk television. Alla slag av perversioner lockar ju åskådare mera än de romaner som länder till eftertanke och bättring.
Livet i de pösigt självbelåtna överklassalongerna leder tanken till J Alfred Prufrocks reflexioner över livets tomhet hos T S Eliot:
In the room the women come and go
Talking of Michelangelo. (The Love Song of J Alfred Prufrock)
Men Eliots (anti)hjälte är uppriktig. Hos Hollinghursts är falskheten och tillgjordheten så ingrodda att de uppfattas som en naturlig egenskap, som den naturliga egenskapen och livshållningen.
Man minns Korsspindeln. Ett löftesbrott, ett edsbrott är en mindre fåt än att servera ärtorna på fel sida av tallriken.