Under andra världskriget byggde Japan en järnväg i Burma och på denna arbetade bl.a. australiska krigsfångar under olidliga förhållanden. En av dem är huvudpersonen och läkaren Dorrigo Evans.
I djungelns extrema förhållanden sker en omvärdering av många värden i livet och när de överlevande fångarna blivit frigivna, möter de samma reaktion som många andra lägerfångar beskrivit – deras berättelse möts med misstro eller tystnad. Många av dem väljer därför att tiga.
En obetingad förälskelse i en annans hustru plågar också Dorrigos samvete. Men till det yttre har han, till sin egen förvåning, enbart framgångar och han blir en allmänt respekterad auktoritet i samhället.
Varför ville japanerna bygga denna järnväg till dess oerhörda kostnader i mänskoliv? Därför att det var kejsarens vilja och ett uttryck för Japans storhet. Bödlarna är också offer.
Fåfängligheters fåfänglighet, allt är fåfänglighet – så kunde boken summeras med Predikarens ord.