Också Kappacher är österrikare, också Kappachers väg är autodidaktens. Han är en särling i den tyskspråkiga litteraturen genom att inte ha sökt sig till udda grupperingar eller utspekulerade stilistiska experiment. Han arbetar för att skildra verkligheten som av ett inre tvång, tidigare också inom teatern.
Men hans stil är inte monoton eller högspänd. I Marilyn Monroe liest Ulysses varieras egna aforismer med citat av andra skriftställare och olika slags litterära stycken.
Och vilka experiment skulle han väl behöva för att väcka de associationer och föreställningar, vilkas rikedom och mångfald är ett av den stora litteraturens kännetecken?
Eve Arnold heter fotografen som förevigat Marilyn Monroe läsande Ulysses av James Joyce. Det är en bild som ger många associationer, också till skådespelarens relationer i den verkliga världen.
Lägg därtill de som väcks av författarens eget namn, Walter Kappacher, av Odysséens antagna upphovsman, den blinde Homeros, av detta antika verks hjälte, den mångförslagne Odysseus, av Leopold Bloom, hjälten i Joyces adaptation osv.
Lägg därtill mig själv som författare av detta enkla bloggstycke, av dig som läser det, av den som på spårvagnen ser mig läsa Kappachers bok med denna bild på omslaget – vilken mångfald av föreställningar, associationer, omdömen, reflexioner och attityder väcker inte dessa sammanställningar och sammanstötningar av maka och omaka aktörer i sinnevärlden och i fiktionens värld.
Dateringen av fotot är f.ö. den 16 juni, Bloomsday, den dag då Leopold Blooms tänkta odyssé i Dublin företas, den dag som av irländarna firas som James Joyce-dagen – och som är min födelsedag.
Så hade enbart denna boktitel räckt och väckt inspiration för alla blogginlägg hitintills.