Jag känner inte en man – vi är inte ovänner men har egentligen aldrig kommit i samspråk – som sitter tyst och sluten i goda vänners lag men som pratar med alla han möter på stan.
Han är författare på eget förlag och han vill skildra Verkligheten. Det är ju ingen liten eller oväsentlig uppgift han tagit sig och man kan tom. argumentera för att den är nödvändig. Därav hans pratförhet där ute.
Men vad är verkligheten? Också han är en mänska och hans tystnad är verklig, även den.
Alltså: han sitter tyst.