Skogen är tyst och mörk. Norrskenet prasslar i fruset gräs. Från gravgården går en grusgång till världens marknadstorg.
Och där! Skrik och elektriska skrän och en storgran med alla migränarna i bultande blått! Som ett extatiskt äckelsemöte med mammonspräster på alla håll och predikanter: köp, köp, köp! Fuljulen är kommen, fuljulen är kommen, trallala!
Kontrasten är ögonbedövande.
Men jag kommer till ett småhusområde. Ur elden i askan! Knappnålar, röda och blå, sticker elektriska hål i natten, spindeln har lagt ljusväv över buskarna, en trapprens inälvor har Julen gröpt ur, man serverar tomte electrique à betong på frusna mönsterrutor i grannlaga präktfullhet.
Hemma skär jag girigt ut ett rejält block av svart glömska och kastar mig in i sömnen. Som förhoppningsvis varar till påska.