På morgonen är världen ny.
Här har ingen, ingen gått före mig. Inte John Locke en gång.
Affärerna har inspirerats av det vita, de ställer ut julgubbar och krimskrams. Varför?
Där på hemön vet jag att man gör på samma sätt. Fastän väggarna stinker av svek, fastän ondska droppar från taket, ställer man ljus i fönstren och pryder man invärtes med blommor.
I en gammal översättning av Matteus 23 heter det:
Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, för att
sedan också dess utsida må bliva ren.
Ve eder, I skriftlärde och fariséer, I skrymtare, som ären lika
vitmenade gravar, vilka väl utanpå synas prydliga, men inuti äro
fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet!
Så synens ock I utvärtes för människorna rättfärdiga, men
invärtes ären I fulla av skrymteri och orättfärdighet. (26-28)
Orden riktas av Jesus till fariséerna. Man får gärna tillämpa dem också på sig själv. Man kan inte samtidigt vara och leva som en kristen och låta hatet härska.
Snart är snön borta, säger grannen.