Sådan var min pojkbokslukariver då att jag inte bara läste alla böcker med de gröna ryggarna utan även några av de röda. (Kitty var dock detektiv.)
En av de gröna, som inte låter sig jämföras med de i det föregående nämnda, berättar om en grupp pojkar i ett ishockeylag som rustar upp gamla plank kring ett sågverk till egen rink och hemmaplan. Men denna blogg handlar inte bara om mänskor och möten utan även om virus.
De fanns inte med i bilden då. De senaste dagarna har jag från många håll fått höra om virusets härjningar. Ingen jag känner har insjuknat men desto flera har drabbats av mänskors skräck.
Så har jag talat med vuxna mänskor som haft idrottslig eller annan regelbunden gemenskap som en viktig ingrediens för sitt själsliv. Plötsligt stängs de ute.
Visst, visst, heter det, till vår gemenskap är alla hjärtligt välkomna!
Utom de ovaccinerade.
Detta virus är verkligen farligt.