De är fullvuxna, nyktra män.
Men sällan har jag sett eller hört någon ha så oförställt och hjärtligt roligt som de hade, när den ene läste högt från ett filosofiskt verk ur min bokhylla.
Det var en seriös text och jag fann inget skrattretande i termerna – nej, inte just då.
Men senare, när de gått, måste jag kasta en blick i boken som förnöjt dem så. Och faktiskt – den var ju verkligen komisk! Högtravande meningar och satser om ting som det inte är mänskan förunnat att äga verklig kunskap om.
Författarens språk är inte lättillgängligt och verket ifråga påstås vara ”svårt”.
Men nu har jag då äntligen begripit det.