Lavrentij Pavlovitj Berija hette Stalins säkerhetschef. Han föll i onåd år 1953 och dömdes till döden, en dom som genast verkställdes.
Prenumeranterna av den sovjetiska encyklopedin fick sig därefter tillsänd en uppmaning att skära bort den långa artikeln om honom och ersätta den med en lika lång artikel om Berings sund, som bifogades.
Men hur gör man med Julia?
Framför allt hoppas vi innerligt att ingenting någonsin behöver göras. Men det är ett ungt par, de bär inga ringar och deras yttre åtbörder gör att de tyvärr måste räknas till presumtiva framtida separationer. Så säger den kalla, obarmhärtiga statistiken.
Fast han tatuerat JULIA med stora bokstäver på armen.
Om det går så tragiskt att deras vägar skiljs åt, är den enklaste lösningen att han hittar en annan fästmö med samma namn. Den nya fästmön kan naturligtvis också byta namn. Råkar hon heta Juliana, kan saken också ordnas, även om de sista bokstäverna hamnar litet i skymundan.
Jag tror nämligen inte att han är av den sorten som genomför en hudtransplantation för kärleks skull.
Hur många har inte hamnat i detta dilemma de senaste åren, i takt med att tatueringarna blivit vanliga världen över!
Man kan som bekant aldrig vara nog omsorgsfull vid valet av föräldrar. Det samma gäller valet av livskamrat.
Men när valet en gång är gjort kan ingen själens Dr. Barnard ändra det. Äktenskapets ed gäller tills döden skiljer oss åt.