Insamlingen är över för länge sedan. Mycket delades ut men mycket blev också över. Jag för en stor säck med många nya eller bara lätt begagnade kläder – mest damkläder – till den stora insamlingslådan vid köpcentret.
Där står en liten kvinna och försöker plocka metallkärl och tomburkar ur metallådan. Sådär står de alltså öppet och stjäl mitt på dagen! Hon är så gammal att hon borde kunna skämmas.
Men klädlådorna har inte blivit tömda i tid och de är fulla, överfulla. Min säck ryms inte in.
Medan jag begrundar problemet i bilen ser jag den lilla kvinnan närma sig den överfulla klädlådan. Hon drar ner kassar som fastnat i öppningen och rotar i deras innehåll!
Nu går skam på torra land! Jag kan inte låta bli att fråga om hon inte vet att det är förbjudet?
Och hon försvarar sig med ynkliga ursäkter som inte är några ursäkter.
Jag blir så arg att jag ber henne komma med till bilen. Jag ger henne alla kläderna. Så har jag också en låda full med tomburkar som jag plockat själv. Dem får hon också.
Dessa kriminella tanter! Nu orkar hon inte bära alla kassar själv utan jag måste också hjälpa henne med det, jag bär dem ända till hennes hem.
Vad gör man inte för att locka bort henne från platsen för gärningen och stoppa den brottsliga verksamheten åtminstone för en stund. Hade där bara synts till en polis, hade han fått hjälpa till.