Men det är inte det som det handlar om.
Sjöbottnen var stenig och eländig men när jag kom upp ur vattnet och vandrade upp till huvudbyggnaden, fanns där en kvinna i kansliet som såg mig komma.
När jag nämnde simturen, började hon huttra så att hon måste ta på sig en tröja.
Där var varmt inomhus – det var ett lägerområde som jag besökte bara av nyfikenhet – och det som det handlar om är hennes förmåga till inlevelse.
Jag tänkte på Korsspindeln som i årtionden kunnat motstå alla mänskans naturliga böjelser för inlevelse och medlidande. Hur tom och urholkad invärtes.