Man skall inte ge mänskor öknamn. Men det är av praktiska skäl – jag vet ju inte vad de heter – jag ibland använder benämningar som kan tolkas så.
Totempålen är lång och fullklottrad med graffiti. Jag noterar att ett stort hakkors han haft på benet nu har omvandlats och införlivats i ett annat och mindre förargelseväckande mönster. Han är dock innehavare av ett offentligt försäljningsställe med många kunder.
Det är många och skiftande budskap på olika språk som han vill förmedla – tom. på hebreiska. Alla är inte helt rumsrena.
Ett vandrande, ljusblått tält frågar blygt efter en saftdryck. Hon är en mörkhyad muslim och hennes heltäckande dräkt är det ljusblåaste jag sett. Jag misstänker att vissa av Totempålens budskap är invandrarfientliga men å andra sidan är han inte heller själv av finländskt ursprung.
Själv har jag inte torgfört åsikter med klädernas hjälp i högre grad eller gjort mig möda att följa modet. Hålen på jeansens knän uppstod av sig själva och mitt udda par strumpor är betingat av nödvändigheten.
Borde jag leta efter en lutherbasker…