Hampus med hattarna har ett utvecklat hattsinne. När det kommer en kund, vet han genast vilken färg vederbörande behöver.
Det går inte till som i en vanlig butik. Det är inte så att kunden träder in i lopptorget och trevande eller avgjort säger: ”Det skulle vara en hatt.”
Utan när han kommer in i hattavdelningen möts han genast av Hampus och en motiverad rekommendation.
Inför dimissionen efter symposiet i Padasjoki behövde deltagarna höga hattar. Hedenswärd fick en mörkblå, Olga Ollonborre en violett (hon var den enda som protesterade mot valet). Fruarna Ödegåårdh, Silfvernoos och Noreply fick en kraftigt mörkröd, ljust beige resp. jordbrun huvudbonad.
Mest överraskande var att Laura begåvades med en gul!
Jag har aldrig förstått mig på färger och jag är helt oberörd inför koloristisk konst. På Hampus’ inrådan köpte jag mig en mörkgrön och försvann ut i skogen. De andra fortsatte tjattra hattar.