Några ord om Olgas syster är också på sin plats, då jag nämnde dem båda för några dagar sedan.
Malin Mandelmassa och hennes man kommer ibland till cafét där jag bor. När jag skrev att ”Malin är stel och behärskad i alla situationer” avsåg jag hennes strävan att diskutera alla problem, också personliga, på ett objektivt sätt. Hon blir aldrig arg på sig själv eller sin man.
Inte för att hon har skäl till det. Herr Mandelmassa är sävlig och godmodig som ett hallon. Sådana ser man ju aldrig brusa upp.
Att jag nu berättar om honom via Olga och Malin beror på att han annars kunde identifieras och hans berättelser tangerar ett antal snarstuckna ortsbor och deras efterlevande. Herr Mandelmassa är barnfödd här, på en stor gård där hans föräldrar var dräng och piga. Som mycket liten råkade han ut för en invalidiserande olycka som han aldrig fick läkarbehandling för, däremot råkade han ut för diverse hemmagjorda huskurer.
Nu, säger herr Mandelmassa, har besvären blivit akuta. Men han anklagar ingen. De som borde ha ingripit då, kunde det inte – av olika skäl.
Att han orkar vara trankil ser jag som Malins förtjänst. I motsats till Olgas lyrik är hennes verser väl valda och radade ord.
Också dem kommer jag att citera, i samband med att jag offentliggör Olgas utlovade sorgekväde. Olga och Malin är sällsamt olika och samstämda.