TOLV HOPKLISTRADE BERÄTTELSER XI/XII
Man tycker ju att Lindström borde förstå att det inte går att ha ett marsvin i band sådär som man har en hund. Också Ängeln blev irriterad ibland, det såg jag, där vi satt på cafét där jag bor. Prisse ”slet sig” (om man kan säga så) upprepade gånger och sprang ut på trottoaren. Men inga incidenter inträffade och jag skall övergå till viktigare ting, innan kaffet kallnar.
Min avsikt var naturligtvis att sammanföra dem för att Lindström skulle få en ny modell för sitt målande. Ängeln är, uppriktigt sagt, rätt upptagen av sitt utseende. Som trägen lopptorgskund är det inte smink och dyrt bjäfs hon nyttjar men hon speglar sig ideligen och kastar beundrande blickar på sin egen utstyrsel. Hennes frisyr växlar ständigt. Nu hade hon håret uppsatt med ett rött band.
De kom bra överens och de beslöt att Ängeln skulle låta sig porträtteras redan samma eftermiddag. Då inträffade en händelse som var helt oväntad men som gav ärendet – och mina tolv berättelser – en lycklig utgång.
Vid ett bord i hörnet satt nämligen en liten, svartklädd kvinna. Det droppade från hennes stol. Hon kom just från bron, där hon försökt dränka sig igen, ingen vet för vilken gång i ordningen. Det var henne jag såg – eller rättare sagt: hörde – kasta sig i vattnet tidigare. Jag såg henne inte då, eftersom hon gömt sig under bron, men hon var en god simmare och lyckades aldrig dränka sig. I själva verket ville hon det inte, innerst inne.
Hon kände igen mig och nämnde blygt vårt sammanträffande.
Hennes försök att dränka sig var nog mest ett sätt att försöka vinna uppmärksamhet. Men jag kom att tänka på att den lilla, svarta kvinnans teatraliska hopp i vattnet kunde hugfästas på Lindströms målningar så, att ansiktet och klädseln var Ängelns.
Mitt förslag vann allmän anslutning. Den svartklädda kvinnan, som inte ville berätta vad hon hette, gick med på förslaget efter viss tveksamhet. Ängeln och Lindström var genast införstådda, Lindström har det konstnärliga öga som fick honom att genast inse projektets latenta estetiska potential.
Prisse fick något grönt att knapra på av en flicka bakom disken. Alla var därför nöjda när vi anträdde marschen mot den lindströmska vedboden.