TOLV HOPKLISTRADE BERÄTTELSER IX/XII
– Vill du ha en kaka? frågade hon och menade ett kex.
Avsikten var ju god och jag hade ändå inte orkat med en hel tårta just då. En kyrkoherde ville en gång bjuda mig på ”jos”. På vadå? sade jag. ”Jos!” sade han. Medgörligt gick jag till slut med på att inta ett glas jos, bara för att han skulle få sin vilja fram.
Och det visade sig att den smakade precis som vanlig apelsinjuice.
(Den med semlorna har du redan hört.)
Lindströms hamster och fru Ödegåårdh känner inte varandra, det är ömsesidigt. Jag skall avsluta dessa tolv berättelser med ett personregister och hänvisningar. Jag vet hur viktiga, ja, behändiga, de är för framtida litteraturstuderande.
Beträffande vänskapen mellan människa och bi, vill jag gärna berätta en verkligt rörande historia.
Tyvärr har jag ingen sådan på lager. Jag vandrade vidare och kom till en liten stad. Där bor en kinesiska som gärna vill studera svenska. Jag känner ingen annan där. Hon bakar kex, stora jordgubbskex som hon saluför i sin butik. När någon vill köpa exempelvis ett bröllopskex med något speciellt utförande, effektuerar hon beställningen på två-tre dygn.
Hon är också annars märklig för hon är flitig och arbetsam som en kinesiska. Det låter rätt intetsägande men voj! vad det är innehållsrikt.
Att de orkar!